Så mycket vackra scenerier vi ser utmed vägen. I dag ska vi köra ganska mycket så det är ju ingen nackdel.
Sol och hav - och nödvändiga säkerhetsanordningar.
Jag försöker fota genom bilfönstret och slänger ut mobilkameran så långt jag når utan att fartvinden ställer till med en olycka.
Två cyklister skapar kö och har halva Skottland bakom sig uppför backen.
De ville inte vara med på bild.
På ett extra vansinnigt vackert ställe stannar vi för att... Niclas, som är dagens chaufför, ska kunna leta fram sina solglasögon. Jag som trodde det var dags för ett Kodak moment. Jag hinner fota lite i alla fall.
Jag reflekterar över hur otroligt mycket bättre ögat är, än kameralinsen. Titta på fotot här ovan. Det jag ser är en jämnt belyst vy med tydliga detaljer och ett klarblått hav i bakgrunden. Kameran lyckas bara återge en bråkdel av vad jag uppfattar.
Den som zoomar kan se en oljeplattform långt ute till havs.
En stor fastighet och en kyrka.
Vindkraftspark ute på havet.
Vi passerar mindre orter.
Blackness, Bruan, Whaligoe, Ulbster, Whiteleen.
Små stenhus med häckar av blodsdroppe ut mot vägen.
Vi ser ruiner. Romantiska nu men säkert ledsamma uppenbarelser innan de hunnit fram till det halvt nednötta stadie de befinner sig i för tillfället. Om några decennier är de kanske bara helt gröna små kullar i landskapet.
Här och var finns kvadratiska, muromgärdade kyrkogårdar utslängda i landskapet med höga gravstenar, uppradade som under ett livligt schackparti.
Och får.
Några kohagar men framförallt får.
Överallt får.
Vi diskuterar vad de gör med alla får. Förutom haggis har vi inte sett några lamm- eller fårrätter på menyn. De kan väl inte ha dem till ull bara?
I Wick, en lite större ort (6880 invånare år 2006), stannar Niclas igen. Den här gången är det inte för att leta efter något i kofferten, utan bara för min skull. Jag får tillfälle att fota en kyrkogård.
Och vid parkeringsplatsen ståtar även en häftig växt som Sophia och jag uppmärksammat tidigare.
Vi tror det är en lilja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar